BOCKSTENSMANNEN FÅR ETT ANSIKTE
Arbetet med att ge Bockstensmannen sitt ansikte tillbaka byggde på scanning av kraniet, prototyptillverkning och många timmars arbete av en skicklig modellmakare. Här visar vi steg för steg hur det gick till.
LASERSCANNING
I maj 2005 togs första steget för att försöka återskapa Bockstensmannens utseende och ta fram en docka i naturlig storlek. I samarbete med företaget Leica Geosystems gjordes inledningsvis en så kallad 3D-laserscanning av Bockstensmannens kranium. Utifrån scanningen byggdes sedan en tredimensionell bild av skallen upp. Resultatet bekräftade iakttagelserna att kraniet till viss del var missformat och att käken var sned.
CT-SCANNING OCH TILLVERKNING AV PROTOTYP
Utan att justera formen på kraniet skulle det inte gå att påbörja arbetet med rekonstruktionen och projektet tog en ny vändning. För att komma vidare krävdes att kraniet genomgick en CT- scanning, även kallad datortomografi eller skiktröntgen. Undersökningen genomfördes i december 2005 vid röntgenavdelningen på sjukhuset i Varberg. Resultatet blev en tredimensionell bild som sedan skickades till företaget GT-Prototyper i Ystad. Snart hade de producerat en första prototyp av nylonplast. På den syntes skadorna på det ursprungliga kraniet ännu tydligare.
BOCKSTENSMANNEN OPERERAS
Nu behövde plastkraniet justeras för att återfå skallens ursprungliga form. För det kontaktade Hallands kulturhistoriska museum professor Claes Lauritzen vid Kraniofaciala enheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Tillsammans med sitt team utförde Claus Lauritzen en två timmar lång “plastikoperation” av plastmodellen av Bockstensmannens kranium. Med ungefär samma verktyg och metoder som vid en “vanlig” operation lyckades teamet åtgärda skallens skador och missformningar. Intresset från media var enormt och en grupp journalister följde hela processen på plats.
Nu fanns det en ny prototyp och det var dags för modellmakaren att börja arbeta!
MODELLMAKAREN OSCAR NILSSON TAR ÖVER
Redan när idén till projektet föddes tog museet kontakt med skulptören och modellmakaren Oscar Nilsson i Stockholm. Oscar är utbildad arkeolog och konstnär. Under många år har han arbetat med att tillverka dockor och rekonstruktioner i olika storlekar till många museer i Sverige och utomlands. Några av de män och kvinnor som följde med regalskeppet Vasa ner i djupet när det sjönk 1628 finns exempelvis återskapade på Vasamuseet i Stockholm. Oscar Nilsson har även bland annat arbetat med att rekonstruera utseendet på den 9000 år gamla Bäckaskogskvinnan på Historiska museet och 1200-talsregenten Birger Jarl till Medeltidsmuseet.
Det krävs speciella metoder för att på ett vetenskapligt sätt återskapa ett ansikte. Oscar Nilsson utgår från den exakta plastkopian av kraniet och bygger sedan med hjälp av mätpunkter upp ansiktet steg för steg och lager på lager. Samma teknik används när man vill återskapa och identifiera modernare brottsoffer och chanserna är stora att man får fram ett resultat som liknar originalet.
Oscar Nilsson inleder arbetet med att placera ut ett stort antal peggar, som markerar avståndet från skall- och käkben ut till den beräknade hudnivån. Alla beräkningar bygger på ett omfattande statistiskt material.
Nästa steg är att hjälp av lera arbeta fram ett tjugotal av de viktigaste musklerna i ansiktet. Det finns även teknik för att återskapa formen på näsan som ju består mestadels av mjukdelar. Öronen är svårare och får skapas utifrån kraniets utseende och dockmakarens konstnärliga förmåga.
När Oscar lagt på de lager av lera som ska gestalta muskler och fett, kavlar han ut lera till ett tunt, tunt lager som han lägger på som hud. Rynkor och andra karaktärs- och åldersdrag skulpteras fram. Nu börjar ansiktet verkligen kännas levande!
När lermodellen är färdig gör Oscar en gipsavgjutning av den för att få fram en form som kan användas till den slutgiltiga gjutningen i silikon. Sedan återstår arbetet med att måla det färdiga silikonansiktet och att montera på hår, ögonbryn och ögonfransar.
Dockan är färdig – Bockstensmannen har vaknat.
