Forsknings- och utvecklingsprojekt

8 §   Ett museum ska bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad, bland annat genom att ha hög kompetens inom sitt ämnesområde (Museilag 2017:563)

Museet arbetar löpande med kunskapsuppbyggnad om samlingarna och om Hallands historia. Kunskapen utvecklas i samverkan med många andra aktörer. 

Inom kulturmiljöområdet sker kunskapsuppbyggnaden genom kontinuerlig arkeologisk och bebyggelseantikvarisk uppdragsverksamhet och inom olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

Halmstads medeltida konvent

Projektets syfte är att sammanställa en arkeologisk forskningsöversikt över S:t Katarinas och S:t Annas konvent i Halmstad och att analysera datan utifrån modern arkeologisk metod för att generera ny kunskap om Halmstads senmedeltida stadsliv, i och utanför konventen. Dominikanerorden och franciskanerorden drev under medeltiden varsitt konvent i Halmstad: S:ta Katarina respektive S:t Anna och den kyrkliga närvaron var dominerande i Halmstads stadsbild. Flera utgrävningar har gjorts inom konventens områden i omgångar sedan 1930-talet. Informationen om de materiella lämningarna finns spridda i flera olika rapporter, och arkeologisk teori och metod har förändrats markant över de senaste 90 åren.

Staden Ny Varberg

Under senmedeltiden anlades en ny stad vid Lindhov i Varberg som kallades för Ny Varberg. Staden låg kvar på platsen under cirka 200 år mellan början av 1400-talet och 1612 då den brändes av svenskarna. Staden verkar därefter ha övergivits och stadsområdet har därefter legat relativt ostört under åker och ängsmark. Den korta tidshorisonten som staden fanns på platsen och det faktum att den i stora delar legat orörd därefter ger platsen en mycket stor vetenskaplig potential för att studera en hel stad och inte bara titthål ned i en.

Projektets syfte är att få fram ny kunskap kring staden Ny Varbergs uppbyggnad och funktioner genom att använda icke-invasiva metoder så som drönarscanning, inventering och geofysisk prospektering. Projektet kommer vidare att använda sig av geografiska informationssystem (GIS) för att koppla samman den insamlade datan med så väl dokumentation från tidigare undersökningar som information från historiska kartor. Sammanställningen kommer därefter att analyseras med målet att rekonstruera inte bara stadslandskapet utan även landskapet kring staden.

Fosterbegravningar, utförda i lönndom i kyrkor under historisk tid

Forskningsprojektet går ut på att kartlägga, undersöka och diskutera förekomsten av hemliga begravningar av dödfödda foster i kyrkor och kyrkogårdsmurar i Skandinavien från medeltid in på 1900-talet. Efter fyndet av ett nio fosterveckor gammalt foster i Gällareds kyrka (Halland) vintern 2015 bildades forskningsgruppen Nordic Research Group for Foetal Loss in the Past. I gruppen ingår Stina Tegnhed (arkeolog Kulturmiljö Halland), osteolog och doktorand Emma Maltin (Stockholms universitet och Bohusläns museum), Professor emerita och konservator Elizabeth E. Peacock (Norges tekniske naturvitenskapelig universitet (NTNU) Vitenskapsmuseet, Trondheim) och fil. dr. Charlotta Hanner Nordstrand (senior lektor emerita vid Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet). Under 2020 och 2021 har gruppen publicerat flera artiklar i ämnet och deltagit i konferens (Maltin et al 2020 och Peacock et al 2020, Maltin et al 2021 och Peacock et al 2021). Fler artiklar och seminarier

planeras. Group Coordinator: Elizabeth E Peacock, elizabeth.peacock@ntnu.no

Stenålder i Halland

Projektet syftar till att kartlägga Hallands stenålderslämningar. I förlängningen skall detta generera kunskap om landskapsbruk från yngsta paleolitikum till och med neolitikum, inte bara över tid, utan även geografiskt då Hallands natur skiljer sig från norr till söder.

Inom vissa regioner kan det även bli möjligt att studera boplatsers funktion och relation till varandra och därmed nå fördjupad kunskap kring samhällssystem.

Senneolitikum och bronsåldern ur ett lokalt och regionalt perspektiv

Projektets syfte är att diskutera social-, ekonomisk- och politisk organisation under senneolitikums andra hälft och bronsåldern i Halland (ca 2000–500 f. Kr.) genom att studera och tolka bebyggelsestruktur, fyndmaterial och boplatsernas läge i landskapet i kombination med grav-, offer- och lösfyndsmaterial som kan relateras till boplatserna på en lokal nivå.

Hallands fornborgar

Under år 2022 påbörjas projekt Hallands fornborgar som innebär en nyinventering av de fornborgar som finns registrerade i Halland. Fornlämningstypen har undersökningsmässigt länge varit eftersatt. Projektets syfte är att dokumentera konstruktioner och att försöka tolka lämningarnas användningsområde. Synliga strukturer ska mätas in digitalt och där terrängen tillåter ska en markkartering med georadar och jordprover genomföras för att söka arkeologiska anläggningar.

Det medeltida kungalevet i Faurås

Projektets syfte och målsättning är primärt att försöka besvara frågor kring de halländska kungalevens lokalisering, organisation och karaktär genom riktade arkeologiska fältinsatser, studier av kartor och andra historiska källor. I ett större forskningsperspektiv är målsättningen att  materialet ska utgöra en empirisk grund för att skriva synteser kring danskt inflytande på västkusten under det vikingatida- och tidigmedeltida skedet av riksbildningsprocessen.

Den medeltida borgen Hunehals

Den medeltida borglämningen Hunehals ligger på en holme i Kungsbackafjorden. Här genomför vi publika forskningsgrävningar tillsammans med föreningen Hunehals borg och Kulturen i Lund, i syfte att undersöka borgen och dess roll i den nordhalländska historien och det västsvenska rike som fanns vid denna tid. Undersökningar har hittills gjorts år 2014, 2016 och 2021. Utgrävningarna har kunnat avtäcka ett större byggnadsbestånd på borgkullen med en huvudbyggnad och flera torn i sten, samt en fyndrik smedja och träbrunn på förborgen.

Moderna Halland

Moderna Halland är ett kunskapsuppbyggnadsprojekt som syftar till att stärka kunskapen om det byggda kulturarvet i länet inom tidsperioden 1930 till 1980. Inledningsvis ska det befintliga kunskapsläget inom området inventeras. Utifrån inventeringen skapas delprojekt där satsningar görs för att samla in kunskap om prioriterade områden. Målet är att projektet ska bidra till att öka medvetenheten om det moderna kulturarvet och därmed stärka förutsättningarna för bevarande av detta.

Den förromerska kittelgraven i Skrea

Projektet syftar till att sätta in graven med den importerade förromerska metallkitteln i ett större kontext, alltifrån platskontinuiteten inom gravfältet den återfanns på till omlandsstudie i syfte att förstå dess samtida kringliggande landskapsrum, samt inte minst att lyfta frågan kring hur och varför kitteln en gång hamnade i Skrea och begravdes på just denna plats, vilka maktpolitiska och socioekonomiska krafter som spelade in och hur detta kom att påverka såväl dess samtid som senare tiders medvetande. Initialt reder vi ut viktiga frågetecken på fyndplatsen genom metalldetektering, markradar och undersökning av intilliggande brandgravar.

Det vendel- och vikingatida Köpingeområdet i Laholm.

Syftet med projektet är att på arkeologisk väg försöka besvara frågor kring köpingens lokalisering, organisation och karaktär. Undersökningar i området har innefattat arkeologiska utgrävningar men det empiriska materialet kring platsen bygger till största del på arkivstudier och omfattande metalldetekteringar. En viktig fråga är vad de stora områdena med metallföremålsmaterial i matjorden representerar, och i vilken grad de kan relateras till underliggande arkeologiska lämningar. Målsättningen är att genom riktade insatser kunna bekräfta områden för anlöps-handelsplatser, aristokratiska miljöer, gravfält och specialiserade produktionslokaler med hantverksaktiviteter. Här ser vi goda förutsättningar för att skapa ett rikt underlagsmaterial för vidare forskningsinsatser kring Köpingens roll ur ett regionalt eller överregionalt perspektiv.