/    /  Museets historia

Museets historia

 

1910-talet

Under 1910-talet hade militären verksamhet i de flesta byggnader på Varbergs fästning, framför allt sommartid. År 1916 bildades Norra Hallands kulturhistoriska förening (senare Föreningen Varbergs Museum). Föreningen började samla föremål och 1917 flyttade de in i lokaler utan värme i mellersta valvet på Varbergs fästning. Namnet Varbergs museum behölls fram till 1978.

1920-talet

Museet tog över lokaler i både norra och västra slottsbyggnaderna. Hallands hembygdsförbund gjorde då en uppdelning av verksamheten mellan museerna i Halmstad och Varberg. Varbergs museum fick ansvaret för länets folkkultur och byggde upp ett omfattande folklivsarkiv med bland annat uppteckningar, tidningsklipp och fotografier. 

1921 anställdes journalisten och kulturhistorikern Albert Sandklef som intendent på deltid. Han arbetade även som redaktör för olika lokaltidningar. 

1925 flyttade museet in i slottsbyggnadens lokaler i norra längan där det fanns kakelugnar som värmekälla. På bottenvåningen visades förhistoria och medeltida arkeologiska fynd, på andra våningen skapades ett rum med kyrkliga föremål, och på tredje planet visades allmogeföremål som textilslöjd, folkdräkter och bonadsmålningar. 

I slutet av 20-talet tillkom även västra längan. Dit flyttades den arkeologiska delen och utställningen om äldre hantverk. Under denna tid installeras även centralvärme i lokalerna.

1930-talet

Albert Sandklef fick heltidstjänst som intendent och chef för museet 1932. Samma år lämnades den så kallade kulknappen in till museet. Genom Sandklefs forskning och PR-kunskaper fick fyndet stor uppmärksamhet som ”Karl XII:s förmodade dödskula.” Sanningshalten bekräftades aldrig, men kulknappen blev en av museets stora attraktioner många år framöver. 

 

Ännu mer uppmärksamhet fick museet 1936 då Bockstensmannen hittades i Åkulla. Genom Albert Sandklefs försorg ställdes fyndet ut på Varbergs museum och stannade i Halland. Det var då som nu ett av Sveriges och Europas mest intressanta medeltida fynd. Alberts Sandklefs marknadsföring av de båda sensationella fynden fick stort genomslag i tidens media och museet blev känt utanför Sveriges gränser.

1940-talet

Museet skapade fler utställningar om lantbrukets och byggnadernas historia i Halland. Det var på många sätt banbrytande pedagogiska utställningar i museisverige. Under beredskapstiden (Andra världskriget) kunde museet hålla öppet, men med tanke på det utsatta läget vid Nordsjön där kriget pågick flyttades de känsligaste samlingarna till en säkrare plats. Därför förvarades hela Bockstensfyndet på vinden i Rolfsåkers kyrka. 

1950-talet

Efter kriget renoveras stora delar av Varbergs fästning. Rikssalen byggdes om genom att ett våningsplan togs bort. Museet fick därmed ett stort rum med ca sju meters takhöjd för olika arrangemang och utställningar.

1960-talet

Under 1960-talet blev museet känt för sina stora sommarutställningar med nutida konst och glas i Rikssalen. Samarbeten med hembygdsföreningar och andra föreningar i hela länet ökade och aktuella teman och samhällsfrågor fördes in i utställningar och övrig verksamhet.

1970-talet

År 1979 bildades Stiftelsen Hallands länsmuseer som tog över ansvaret för museet, som bytte namn till Museet i Varberg. Fler anställdes, utställningarna ökade i antal och museet blev ett av de mest besökta länsmuseerna i landet. Det pedagogiska arbetet med skolorna utvecklades och museibesök blev en naturlig del i skolans verksamhet. Museet fortsatte också enligt tidens anda med fler utställningar om samtida frågeställningar.

1980-talet

Militären lämnade fästningen 1983 och museets verksamhet flyttade då in i samtliga slottsbyggnader.  År 1988 invigdes Båtmuseet i Galtabäck som en filial till Museet i Varberg och drevs då som nu genom ett samarbete med Tvååkers hembygdsförening.

1990-talet

År 1993 började museet arrangera Medeltidsdagar på Varbergs fästning i samband med 650-årsjubileet av två viktiga möten på Varbergs borg 1343. Den pedagogiska verksamheten utvecklades med verkstad för skapande och mer interaktiva program för barn och unga. År 1999 öppnade Cykelmuseet i nyrenoverade lokaler i Karl XI stall (nuvarande arkivet) och det fanns kvar till 2010.

2000-talet

Vid millenieskiftet bytte museet namn från Museet i Varberg till Länsmuseet Varberg och behöll detta namn till 2011.

År 2004 utlyste Statens fastighetsverk en arkitekttävling för ombyggnad av museets samtliga lokaler. Det vinnande förslaget ”Öppen fästning” var ritat av Erik Wikerstål arkitekter.

2010-talet

2011 fick museet namnet Hallands kulturhistoriska museum. Region Halland delade då upp ansvaret för kulturhistoria och konst mellan regionens två länsmuseer.  Hallands Konstmuseum i Halmstad fick istället huvudansvar för konsten.

En stor ombyggnad av museet påbörjades 2012, efter det förslag som vann arkitekttävlingen. Hela den fasta inredningen revs och byggnaden öppnades upp från grunden till taknock. Hallands kulturhistoriska museum nyöppnade den 15 juni 2014. 

År 2016 firade museet 100 år. Från detta år ingår också Kulturmiljö Halland med arkeologi och byggnadsvård i museets uppdrag.

2020-talet

2020 drabbade Covid 19-pandemin världen och museet. Verksamheten anpassades till restriktionerna men fick stänga helt för publik från 5 november 2020 till 29 mars 2021. Under sommaren 2021 invigdes en ny utställning om Bockstensmannen.