Bebyggelseinventering i Halland
Under perioden 2005-2009 inventerades all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Halland och samlades i en databas. Arbetet utfördes av bebyggelseantikvarier i samarbete med länsstyrelsen och de halländska kommunerna.
Länk till Bebyggelseinventeringen via Riksantikvarieämbetets webbplats.
Bakgrund – Byggnadsinventeringar i Halland
Riksdagen har beslutat att vi ska skapa ett hållbart samhälle senast 2020. För att uppnå detta mål sattes en rad delmål upp som handlar om t.ex. rent vatten, minska utsläpp men även ett mål som kallas ”God bebyggd miljö”. För att skapa en god bebyggd miljö krävs bl.a. miljötänkande vid nybyggande men även att vårt kulturarv i form av byggnader och miljöer bevaras.
Ett av delmålen för ”God bebyggd miljö” var att all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skulle vara identifierad senast 2010. Detta lyckades man genomföra i Halland då samtliga kommuner hade inventerats färdigt under 2009. Inventeringarna har finansierats av kommunerna och länsstyrelsen. Sammanlagt har drygt 10 000 objekt valts ut i länet, vilket motsvarar ca 10 % av Hallands fastigheter. Inventeringsmaterialet blir kulturmiljövårdens motsvarighet till naturvårdens ”rödlistade arter”, som någon uttryckt det
Fältarbete
Klassificering
· Klass A
Objektsvärde. Nationellt intresse. Omistlig.
Kan till exempel skyddas genom PBL 8:13-14 §§ och 4:16 § (förvanskningsförbud, underhållskrav, rivningsförbud) eller som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen.
Kommentar: Byggnad i byggnadsminnesklass, det vill säga mycket högt kulturhistoriskt värde. Mycket välbevarad/ursprungligt skick exteriört och oftast även interiört. Kombination av höga byggnads-, arkitektur- och samhällshistoriska värden liksom upplevelsevärden.
· Klass B
Objektsvärde. Regionalt intresse. Omistlig.
Kan till exempel skyddas genom PBL 8:13-14 §§ och 4:16 §.
Kommentar: ”Bör q-märkas”. Byggnad av så högt kulturhistoriskt värde att den bör skyddas i detaljplan eller områdesplan.
· Klass C
Miljövärde. Lokalt intresse.
Kan till exempel skyddas genom PBL 8:14 och 8:17 § (underhållskrav, varsamhetskrav).
Kommentar : Ofta byggnader av mer alldaglig karaktär, karaktärsskapande och tidstypiska, men ibland delvis förändrade. I viss mån kan skydd genom q-märkning bli aktuell men främst handlar det om information till fastighetsägare.
Vad innebär det att äga en byggnad som klassificerats?
Att få sin byggnad utpekad i en kulturhistorisk inventering kan vara en källa till stolthet, att huset eller gården faktiskt har ett värde utöver det ekonomiska och rent praktiska; att det är viktigt för livskvaliteten i närområdet, i länet och kanske för hela Sveriges kulturarv.
Det innebär inte att förändringar aldrig kan ske, att huset blir ”djupfryst” i det läge det är just nu. Det viktigaste för ett bevarande är att byggnaden används och det kan kräva vissa förändringar. Det viktiga är hur förändringarna genomförs.
Rent praktiskt innebär det att när ni vill genomföra en förändring och söker bygglov skickar Kommunen ofta bygglovsansökningar som gäller klassificerade byggnader på remiss till Kulturmiljö Halland för synpunkter på hur ändringen kan påverka det kulturhistoriska värdet.
Därför kan det vara bra att ta diskussionen redan innan bygglovet. Inför bygglovsansökan kan ni som fastighetsägare ta kontakt med antikvarisk expertis på Kulturmiljö Halland eller kommunantikvarien. Rådgivning och eventuellt besök på plats är kostnadsfritt. Detta kan ses som att ägare till klassificerade byggnader får en extra service för att få hjälp med att bevara byggnadens höga kvaliteter såsom estetiska, historiska och miljöskapande värden.
Vad får jag göra?
Det är svårt att ge generella svar på vad som är möjligt att göra med en byggnad utan att skada det kulturhistoriska värdet. Alla byggnader är olika liksom idéerna och behoven av förändring. Generellt kan sägas att:
· Klass A innebär att byggnaden så långt möjligt skall bevaras/återställas med ursprunget som utgångspunkt. Detta gäller form, material, stil, ned till en detaljnivå. Om huset behöver byggas till eller på annat sätt ändras skall ändringen anpassas till detta. Ex. på klass A är Torups gästgiveri.
Klass A
Innebär att byggnaden så långt möjligt skall bevaras/återställas med ursprunget som utgångspunkt. Detta gäller form, material, stil, ned till en detaljnivå. Om huset behöver byggas till eller på annat sätt ändras skall ändringen anpassas till detta. Ex. på klass A är Torups gästgiveri.
Exempel klass A: En unik och mycket välbevarad villa i Varberg från 1920-talet. Byggnaden har många originaldetaljer som tak, fasad, portar, fönster inklusive glas med mera.
Klass B
Innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och ändringar måste anpassas till husets karaktär beträffande form, material, stil, men inte alltid på samma detaljnivå som klass A.
Exempel klass B: En mycket välbevarad villa i Hylte. Den och flera andra liknande byggdes under de första åren efter ortens tillkomst. Här bör husets form bevaras, den mycket speciella verandan, den rödfärgade träpanelen, vita snickerier, fönster och fönsterplacering, rött lertegel på taket med mera.
Klass C
Är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen och är ofta av en mer vardaglig karaktär av lokalhistoriskt intresse. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument. Här är ofta helhetsdragen viktiga att bevara. Huset kan ingå som en del i en hel miljö och egentligen sakna ett större egenvärde eller bara ha en historia som är intressant och värdefull, d.v.s. att det huvudsakliga värdet inte ligger i husets utseende. Givetvis bör ändå tillbyggnader och andra förändringar göras med respekt för husets ursprungliga form och stil.
Exempel klass C: Den här byggnaden i Hyltebruk har som så många andra villor i mitten av 1900-talet fått en fasadbeklädnad av eternitplattor. Detta är så tidstypiskt och har funnits så länge i husets historia att de inte är fel att bevara om de inte är skadade. Skulle man ändå vilja byta bör huset få en träpanel som målas i en ljus kulör. Fönstren är troligtvis original och mycket viktiga för husets stil och uttryck. Det bästa är därför att de underhålls och renoveras.
Din hjälp behövs!
Bebyggelseinventeringen kan bli bättre med din hjälp. Oavsett om du representerar en hembygdsförening, är fastighetsägare eller privatperson så är dina kunskaper om ditt eget hus eller någon annan byggnad som ingår i inventeringen viktiga för att förbättra och fördjupa kunskapsunderlaget. Det är också viktigt att få in förslag på byggnader som borde ingå i inventeringen. Dina kunskaper behövs för att förbättra innehållet!
Kontakta oss om du har frågor om bebyggelseinventeringen eller byggnader som ingår där.