BÅTMUSEET I GALTABÄCK

Öppet 2024

Lördagar och söndagar i juli kl. 13-16
söndagar i augusti kl. 13-16

Naturvandring i Galtabäck söndag 4/8 kl. 14.

Båtmuseets dag, söndag 25/8 kl. 13-16

Entré: vuxen 50 kr, 0-19 år fri entré

Båtmuseet i Galtabäck finns i Galtabäcks hamn.

Galtabäckskeppet

I Båtmuseet visas den bevarade kölen från Galtabäckskeppet daterad till 1195 och bilder som berättar om utgrävningen och fyndet. Genom exponering via glasfönster och med särskild belysning kan fyndet även ses när museet är stängt. Projektet med tillbyggnad har skett i samarbete mellan Galtabäcksskeppet bygglag, Hallands kulturhistoriska museum och Varbergs kommun.

Fisket i Halland

Genom historien har man fiskat med handsnören, koljebackor, kupor och stågarn. Redskapet handsnöre är känt redan från de bohuslänska hällristningarna. Handsnöret är ett enkelt snöre med krok och sänke. Främst fångade man torsk, plattfisk och makrill med handsnöre. Krokarna kunde även sammanlänkas till backor. I kuporna fångades hummer och krabba. Stågarnen är kända sedan medeltiden till sillfiske. “Strandsittarna” var en samhällsgrupp som växte fram i 1800-talets början. De levde i huvudsak på fiske. För dem var dagsverke hos bönder ofta en förutsättning för att få en strandsittarplats där man kunde bygga ett litet torp och bryta en bit mark på ljungheden.

Laxfiske

Fisket av lax har haft stor betydelse för Halland. Man tror att fisket med fasta redskap, d.v.s. laxgårdar och bottengarn är den äldsta metoden. Det har även varit den mest ekonomiskt betydelsefulla metoden innan man började utnyttja de större vattendragen för utvinning av elkraft. Under de senaste hundra åren har detta fiske flyttats ut mot havskusten och genom det har den typiskt halländska laxekan kommit i bruk.

Sillfiske

Det halländska sillfisket med drivgarn började 1877 i Träslövsläge. På 1890-talet började man även fiska makrill med drivgarn. Drivgarnen sätts i solnedgången. Garnen markeras med en tunna med en tänd fotogenlampa. Båt och redskap driver med ström och vind hela natten. I soluppgången rullas nätet upp på båten och fångsten tas omhand. Sedan gäller det att skynda hem för att få så bra pris som möjligt för fångsten.

Snurrevadsfisket

Infördes från Danmark till Halland via Göteborg i slutet av 1800-talet. Fångstmetoden blev snabbt populär och de halländska fiskarna gynnades av de många bankarna med slät botten på nära avstånd från hemmahamnarna. Maskinkraften kom snabbt i bruk inom snurrevadsfisket och vid sekelskiftet kunde man i och med detta kyla fångsten med is direkt på båten. När båtarna fick motorer blev det möjligt att sätta garnen direkt från fiskebåten. Genom detta kunde man fiska på djupare vatten och bredda fångsten från flatfisk även till rundfisk, främst kolja.

Trålfiske

Trots att trålfisket kom från England till Bohuslän redan i slutet av 1800-talet var det inte förrän efter första världskriget som det kom igång i Halland på allvar. Utvecklingen av båtarnas skrovform och de större motorerna på båtarna var avgörande. Enkelt uttryckt är trålen en stor nätpåse som bogseras fram genom vattnet av en eller två fiskebåtar. För trålfiskarna är det viktigt att man känner till hur havsbottnen ser ut, annars finns det risk för att de dyra redskapen blir skadade av stenar, klippavsatser eller vrakdelar.