Målade bonader sattes upp i böndernas stugor i Halland, Småland, Blekinge och Västergötland. För att skilja dem från Dalmålningarna kallar vi dem sydsvenska bonader. De målade bonaderna är en unik folkkonst. De målades av landsbygdens folk för landsbygdens folk. Det är böndernas bildvärld vi ser. Trots att motiven ofta är bibliska speglas böndernas levnadsvillkor för 200 år sedan. Bondbröllop, kläder och husgeråd, bilderna är ofta fulla dramatik och humor. De vanligaste motiven är heliga tre kungar, bröllopet i Kana och de tio jungfrurna.

De första sydsvenska bonaderna började målas kring 1730 i Unnaryd i Hallands län. Ca 1780-1870 var seden att sätta upp målade bonader som mest spridd. Att bonden nu hade råd med något utöver livets nödtorft berodde på freden efter 1820 och på de förbättrade levnadsvillkor bönderna fick under 1700 och 1800-talen. Efter 1870 ville bonden istället ha tryckta bilder på sin vägg.

De sydsvenska målningarna fanns i ungefär samma områden som högloftsstugan var vanlig i. Där bodde familjen i ett rum utan väggfönster. Bara takfönster fanns. Därför fanns långa väggar och takbjälkar att hänga bonaderna på. De flesta sydsvenska målade bonader är också långa. I boningsrummet fanns eldstaden så det blev rökigt där. Man kunde därför bara ha bonaderna uppe under jultiden och under andra högtider. Över hundra bonadsmålare har varit verksamma i Sydsverige, många av dem var kvinnor. De flesta lärde av varandra, därför uppstod olika målarskolor. Bonaderna målades först på textil men från 1800-talets början på papper. Målaren köpte de flesta färgpigmenten men blandade själv till färgerna. Liksom andra konstnärer hade bonadsmålarna sina inspirationskällor. Illustrerade biblar och andra samtida tryckta bilder användes ofta som förlagor. Men målarna omvandlade motivet till sin egen konststil. Det finns även många egenkomponerade motiv. De målade bonaderna utgör en egen konstriktning i historien.

©Hallands kulturhistoriska museum