10. Kulknappen

I den här utställningen berättar vi om 1700-talet och kulknappen som sägs ha dödat Sveriges mest kände kung, Karl XII, som levde mellan åren 1682 och 1718. Hur bildframställningar av kungen har påverkat vår syn genom tiderna visar den stora bredden av mångfalden av teckningar, kistebrev, målade bonader, oljemålningar och nutida konst som vi visar i ett urval reproduktioner i den här utställningen.

Karl XII ansågs vara hård mot skott och detta skulle vara skälet till att han undkom kulorna trots att han ofta var i främsta skyttelinjen under striderna. Enligt sägnerna så hade kungen övernaturliga krafter vilket gjorde att han inte kunde dödas med en vanlig kula. Därför var det så att om man skulle skjuta honom så måste man enligt folktron ta en av knapparna i kungens egen uniform och utnyttja hans egen kraft.

Kulknappens historia följer här i korthet: Den berättar att en soldat vid namn Nordstierna från Öxnevalla varit på plats vid skyttegraven på Fredriksstens fästning i Norge den 30 november 1718 när kungen blev skjuten. Soldaten såg hur kulan studsade mot en sten och var kallsinnig nog att plocka upp den och ta med den hem till Deragård i Västergötland. Sägnen fick plötslig aktualitet 1924 när man hämtade grus vid gården och fann en besynnerlig blyfylld mässingsknapp. 1932 lämnade man in knappen till Varbergs museum och berättade att detta måste vara kulan man skjutit kung Karl XII med. Museichefen kände väl till sägnerna och kulknappen ställdes ut på museet.

Kan man ny teknik hitta något verkligt samband mellan kulknappen och kung Karl XII? Museet kontaktade Marie Allen som är doktor i medicinsk genetik vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala Universitet. Hon genomförde 14 mars 2001 provtagning på kulknappen. Hon utförde sedan en mitokondrieanalys av proverna från kulknappen och blodfläckar i Karl XII handskar och segerhuva som finns bevarade på livrustkammaren. Hon fann att det är samma DNA-typ på kulknappen som på blodresterna i Karl XII handskar. Men detta är en relativt vanlig DNA-variant i Sverige. Var hundrade person har denna DNA-variant. Man måste också betänka att många personer har hanterat knappen genom åren.

Teorin att kulknappen är Karl XII:s dödskula har genom DNA-analysen fått ytterligare en pusselbit i en kedja av indicier. Museet och Marie Allen säger att vi kan tryggt låta myten om knappen leva vidare. Det är sägnerna som kopplar kulknappen till Karl XII fortsätter att fascinera och vara en del av diskussionen kring Karl XII död.

©Hallands kulturhistoriska museum